Pys i den Blåa Ballongen

Di Blåe tappar poäng tidigt i år och visst såg det stundom bra ut ändå men om inte anfallarna kan passa varandra så passar dom inte. Varför uppenbart duktiga fotbollsspelare inte passar bollen till varandra, – tja, svaret är enkelt: De känner varandra för dåligt.  Plats för idrottssocialpsykologen. Hur systemen än är upplagda så ska alltid den som står eller springer bäst  ha bollen. Det går aldrig att byta bort det mest grundläggande i fotbollskulturen. Se till och byt ut spelare som inte kan passa bollen!  Tyvärr är målet en riktig tavla från en annars duktig försvarare. Han tittar på bollen och glömmer bort sin anfallare.  Kanske för ung och okunnig för att veta vem Henke Larsson  egentligen är.

 

Nu ska Sverige spela Spanskt. Allt enligt DN. Egentligen så är det väl så att landslagsledningen får anpassa sig till det nya spelarmaterialet. Den bolltekniska delen av träningen tar allt mer plats och kryper systematiskt ner i åldrarna så det är helt enkelt så man lirar nuförtiden. Största bidraget till det är nog träningsboken från IFK Göteborg vars metodiska upplägg anammats av många ungdomstränare. Vilket inte hindrar att det är den snabba omställningen som gäller i första hand. Även i Spanien. Av någon anledning så ska det alltid hackas på Bob Houghton, Malmö FF:s gamle guldtränare, och så även i denna gång det är bara det att reportern nog inte har riktigt koll på läget. Houghton införde press på bollhållaren och hjälpande försvar det är riktigt men han förordade också den tekniska fotbollen i högre utsträckning än andra svenska tränare. Bollen skulle vara med i alla träningsmoment, det var nytt och långharvandet i Pildammsparken som gamle dito guldtränaren Duran infört reducerades starkt.  På Bob Houghtons tid hade MFF många anfallsvarianter och man visste hur bollen skulle flyttas mot säckförsvar typ Gävles nu senast men i den karga svenska verkligheten så blev det som regel  snabbt uppspel på ena eller andra kanten och sedan en inåtskruvad boll till tre framstormande forwards. Det räckte. Hade den tidens MFF spelat i en internationell liga så hade laget använt sitt varierade anfallsspel mera och haft en mycket bättre utveckling.  Nåja – kanske är den nya tekniska fotbollen  en beställning från konstgräskonspirationen.

Om Klas

Författare in Sight Visa alla inlägg av Klas

3 responses to “Pys i den Blåa Ballongen

  • Jenny Maria

    Jag ser att du tagit bort det blogginlägg vilket du länkat upp till min Arendt-text i HD. Men då jag skrev ett bemötande publicerar jag det här.

    Jag är skolad i en analytisk tradition så filosofi för mig är inte något flummigt. Jag tillmäter ord stor betydelse.

    Pacifism är när en individ helt tar avstånd från våld, vilket är en kraftig och ur ett filosofiskt perspektiv tämligen radikal ståndpunkt. En pacifist fördömer våld i alla former, även ur ett förebyggande perspektiv och i många fall också i självförsvarande syfte. Denna hållning vidhåller jag är ovanlig bland filosofer, ovanlig men inte ickeexisterande. Då jag formulerade meningen tänkte jag på Russell som man nog får kalla pacifist. Även om jag själv suttit på ett seminarium i filosofi där någon menade att det korrekta var att definiera honom enbart som fredsaktivist.

    Simone Weil var till en början pacifist men ändrade inställning och tog senare tydligt ställning för att våld under vissa omständigheter var berättigat. Hon tjänstgjorde i Spanska inbördeskriget.

    Wittgenstein, kanske min favoritfilosof, var inte pacifist. Han gick med som frivillig i första världskriget, tjänade som artillerist i fyra år och fick medalj för sitt mod.

    En filosof för mig är inte någon generell tänkare utan någon som är kopplad till en viss vetenskaplig tradition. Bland politiska ledare och religiösa tänkare är pacifisterna långt fler.

    Läs själv Arendts bok och se vad hon säger om Sartre, möjligen missar du det eftersom din läsförståelse tycks halta.

    Englunds bok är bra. Förvisso är jag alltid försiktig då jag refererar till andras skrifter, inte minst då det gäller Englund eftersom jag vet att han läser min blogg där jag länkar upp mina texter. Du får tolka ”Krigets skönhet och sorg som du vill”, men meningen ”Snarare är det väl krigets konkreta yta som kryper omkring i skyttegravarna” är en vimsig och helt obegriplig stycke text. Jag menar absolut att Englund i boken “redogör för 19 människoöden, han vidarebefordrar deras egna ord och sätter deras liv i kontext.” Det är inget mystiskt med den beskrivningen. Englund har samlat dessa 19 personers brev, dagböcker och andra anteckningar och väver med sin kunnighet det historiska sammanhanget kring dem.

    Och det är inte alls något djärvt påstående att det fanns en naiv och utbredd stämning av förväntan vid första världskrigets utbrott. Säkert var det mycket psykologi som spelade in, därmed inte sagt att var och en kände så. Elfriedes mormor, skildrad genom Elfriede i boken, är en person hos vilken man anar en klarsyn om vad kriget kommer att föra med sig – vilket Elfriede upplever som udda, och jag tror det är talande.

    Jag vet inte med vilken filosofisk auktoritet du uttalar dig – ingen, gissar jag. Men det är ohederligt att påstå att jag i de här fallen skriver hursomhelst och späckar med alldeles egna uppfattningar.

  • Claes Erik Eriksson

    Hej.
    Tack för den utförliga kommentaren, det är alltid kul.
    Ja, jag plockade bort gårdagens betraktelse eftersom jag, i första hand, tyckte den var dum. På det viset har du alldeles rätt i dina invändningar. Inte var den heller särskilt stringent.

    Men jag tror du missade kontexten. – En skeptisk orättvis betraktelse – ord i inledningen, alluderande på G. Palms anti-indoktrineringsbok, och som sagt pärlorna blev väl lite långsökta och otydliga på sina ställen.

    Nu när jag haltat igenom din artikel en gång till så står det ju faktiskt ”fundera över” i ingressen och då står ju texten lite självständigare än som bokanmälan. Men det är naturligtvis bara min uppfattning; det är inte säkert att det är så.

    ”Jag tillmäter ord stor betydelse.” skriver du och då är säkert ”flummigt” ”vimsig” och ”ohederlig” begrepp som jag inte kan invända mot.

  • Dys i Dimman « Claes E. Eriksson’s Webleende

    […] Igår uppstod ett pressetiskt problem.  Eller är det Blogetiskt? Ni ser det i kommentaren till förra inlägget. Men inlägget är nu avloggat. Det som skulle klargöras har redan lämnat kajen. Hur […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: