KILL YOUR DARLINGS TWICE

Kan man prata med människor som ljuger? Det är patologoskt. Av båda parter.

Det är inte ens fel att två ljuger.

Biblioteksdebatten som den utspunnit sig i den södra utposten faller på att chefen, personalen och politikern ljuger. På olika och alla plan.

Debatten är absurd. Det är självklart att man inte fördärvar kvalitetsböcker.

Biblioternas inlägg om att det är naturligt att gallra är så urbota dumt att bara Peters Princip kan ge ett uns av förklaring. Här gällde det ju övergallring.

Jag har i ett  tidigare inlägg berättat att när man går ut med att den här gallringen har gällt böcker som inte utlånats på tio år så stämmer det inte. 

Debatten kommer efter att gärningen är utförd. Chefen vill mörka vad som hänt och kritiserar att tidningen tar upp det. Chefen ifrågasätter med andra ord tryckfriheten. Tryck- och yttrandefrihet är demokratins grund och infördes som ett resultat av de borgerliga revolutionerna, som i sin tur tog sitt avstamp i uppslagsböcker och bibliotek.  Hela gången av ärendet är manipulation i den kommunala förvaltningen men Sydsvenskan kultur- och ledarskribenter tiger. Liksom landets så att säga intellektuella.

De malmöitiska föfattarna är föredömliga.

När Chefen säger att kritiken är missriktad så är hon bara dum (alt. gör sig).  Kritiken pratar inte om hennes framtidplaner. Kritiken pratar om det som redan är ett överspelat faktum.  (alt. spelar över).

Böckerna är borta. Med vilken rätt?

Politikern ger Chefen rätt – men säger inte på vilket mandat det vilar. Såvitt jag vet har det aldrig varit uppe i den politiska debatten.  På 1960-talet ville politikerna riva alla gamla hus i Malmö och lyckades till en del men Engelbrecktsleden stoppades av engagerade människor liksom ombyggnaden av Kirseberg. Nu kallas de gamla turbekeloshärdarna för kulturhus och vem tror ni bor i ett sånt? Ja, just det!  Politikern som säger att allt gammalt ska bort. På Kirsebergbiblioteket startades en gång arbetsplatutlåningen i Sverige. Liksom musikteatergrupperna. Det var en annan ton då.

”Förlåt dem icke, ty de säger sig veta vad de göra”

Vi skickar dem till återvinning sa Pontius Pilates.

Ceasars Princip: Återvinn och härska.

Som tillskyndare av allmänna kvalitetsbibliotek rekommenderar jag till inköp böcker ibland. Jag tycker att böcker lämpar sig bra för gemensamt ägande eftersom man sällan läser om varje bok. Den senaste var ”Woodsburner” . Den handlar om vad en tramsedentalist en gång inte ville prata om – att han råkat sätta eld på en skog. Nåväl, tramsedentalisten skrev en bok om hur han levde ensam i skogen och njöt av det – lät trycka boken i en mindre upplaga som han efter att ha delat ut några exemplar till vänner la undan på vinden. Idag en av de mest lästa klassikerna. Han skrev också den mest berömda icke-våldsskriften.

Jag tror att den här händelsen är en del av våldseskaleringen i samhället vi gemensamt åser utan att motarbeta den. Listen, läsandet, tanken,  får stryka på foten.

Kanske kommer man på något plan i framtiden kunna säga ”Det började i Malmö”. Om man kan.

Ett veck  i Stadshusarkitekturen mot Andrélundsgatan vittnar tomt om August Palms första plattform. Säkert gick trädet till återvinning men entreprenören  som destruerade reliken fick i alla fall böta 9000 kr när det begav sig.

 

sydsvenskan

Om Klas

Författare in Sight Visa alla inlägg av Klas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: