Lönetappet.

Mats Langensjös argumentation för Pensionsfondshopslagning är bara slapp och innehåller noll kalkyl. Storleken har ingen betydelse. Istället är det så att mångfald skapar förutsättning komplettering och benchmarking och ökad effektivisering. Motsatsen är en ren lögn. Det är möjligt och mycket troligt att Buffertkapitalsutredningens förslag är idel förbättringar och ökar avkastningen men det är bara tomt prat att man vinner på hopslagning. Den styrande hopen vinner på det men knappast Pensionskapitalet som helhet. När det handlar om ekonomi så är siffror goda argument men i stället får vi reda på att ”det är först när det regnar som man märker att taket läcker” likt en mr Chance i ”Being There” av Jerzy Kosinski.  Laga taket då istället för att säga att det ska sluta regna! ”påverka förutsättningarna för en stabil allmän pension” Klartext kommer:  ” … stor aktör på marknaderna samt kunna attrahera kompetens” alltså: med stora företag kommer höga löner!  Miljön färgar ofta språkbruket och argumentationen ”största möjliga nytta för pensionssystemet” travesterar Cirkusdirektörens Bronetts spänningshöjande stötvis tydligt viskande ” … största möjliga tystnad …” vi hörde som barn på Cirkus Scott. Största möjliga tystnad om vad då?!

Svenskar är av tradition ett nertrampat folk och hur det egentligen är med den saken skulle historiker kunna berätta om de rätt ville beskriva vad som egentligen grundlades under Stormaktstiden istället för att trona på de fornstora minnena då den överklassiga makten besuttes. Golvbeläggningen är olika men på nittonhundrafemtiotalet var det heltäckningsmatta som eftersträvades. Då grundlades det som fick tillnamnet ”den solidariska löntagarpolitiken”. Den betydde att arbetarna i framgångsrika och rationella företag skulle avstå full och tidigare avtalad lönekompensation så att också de mindre framgångsrika företagen skulle ha lönepengar till de gemensamt avtalade kollektivavtalen. Det finns en samhällsutvecklande poäng i detta. I en balanserad ekonomisk utveckling, e.g. förhållandet mellan produktion/konsumtion så finns det plats för alla och envar kan komma att bidraga till den växande gemensamma kakan. Men man kan tala om en relativ rikedom då några företag drog till sig mera överkapital än andra och istället för att följa avtalstraditionen från Saltsjöbaden så uppstod alltså det som kom att kallas övervinster, e.g. pengar som undandrogs konsumssidan. Genom den nya politiskt styrda pensionsreformen ATP vann systemet tilltro och ännu ett löneuppror ställdes in. Egentligen var det läge för privata pensionsfonder som investerade i de mindre framgångsrika men livskraftiga företagen där det med lite extra kapital fanns stora rationaliseringsvinster att hämta. Utveckling med förnuft. Så blev det inte. Istället för ”possibility” – dynamisk företagsutveckling; så blev det ”capability” – kapasitetutnyttjande och systemfelet övervinster kvarstod i ett evigt blängande på ”actuality”. Redan Aristoteles var hemma på det här. Vad har nu detta med pensionssystemet att göra? På kornet; överskott och underskott? Turerna kring övervinsterna har varit många och fortfarande skulle en realitetsöversikt av nöden vara berikande. Pensionssystemet är inte ensartat. För att kunna förvalta måste man förstå vad det är man förvaltar. Vem som ska göra den? Tja, naturligtvis någon som är tillräckligt otrogen sina ideal för att förstå mångfaldiga perspektiv. Större högar är högre, det är sant, men nu var det inte det det skulle handla om. Pensionerna ska gå till Pensionärerna och inte försvinna i förvaltningssystemen. Hur är det? Är inte risken vid en så förväntat stor om- och nyorganisation att upphandlingsdirektivet kommer att gälla? Vad säger riskkapitalbolagen?

DN

Om Klas

Författare in Sight Visa alla inlägg av Klas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: