Blandad läsning

Idag är ingen bra dag. I morse somnade jag om på kökssoffan och kom ut till morgonrundan med hundarna över en timme försenad och då är det ett helt annat samhälle man turnerar i och framförallt alla andra hundar och hundägare. På torget tar jag för mig av gratistidningarna som jag inte kommer att läsa och gratisläsaren före mig uppmärksammar mig på hundskitsproblematiken då han trampar i en rejäl hög med hundbajs samtidigt som han utnyttjar pressfriheten.  Sedan går han runt på torget och torkar av bajset från skorna på alla kanter han kan hitta men det är ju en annan sorts skitproblematiketik. Eller hur? Som det här med hen. I malmöitiskan är hen ett frågande riktningsord som i frågan: Var ska du hen?; och i grunden tycker jag att dialektala uttryck borde vara kulturskyddade men jag inser samtidigt att nu som då är det panta rei som gäller och kanske handlar det också ibland om att samla pantburkar för att hålla sig flytande. I blandenom. Dialektiken är ett intressant område. I går när jag hade förlagt eftermiddagsrundan i Beijers Park lite tidigare så var en parkbesökande skola av med en pojke med blå mössa och alla de övriga skolbarnen placerades ut för att spana efter bortkomligen utom några flickor som sprang kilometersrundan runt och frågan som surrade mellan varven lät:  Har du hittat han? Är det inte underbart?. Säg den Grundskolelärare som inte skulle påpeka det olämpliga och understryka att det ska heta honom. Men det ska faktiskt heta han. I alla fall på skånska. Är det inte underbart? Fullfölj meningen så ska du få höra: Har du hittat han som tillhör vår grupp? Det rör sig om ett personligt pekande genitiv som lever i skånskan, som för övrigt är mera av ett språk än dialekt. Är det inte underbart att barnen vet detta? Det finns ett grammatiskt minne skulle Noam Chomsky ha sagt. Ivan Illich skulle ha rest sig upp och krävt att barn och ungdomar ska undervisas på sina egna villkor, det vill säga i det här fallet språk. Icke sa Nicke. Eller var det Nisse? I Sverige ska alla barnen präglas i svenska. Det är medelsammast så. Det olämpliga förpassas ut i olämpligheten. Som Hundrastgårdar. Själv besöker  jag aldrig hundrastgårdar och inte mina hundar heller. De obundna hundarna där ser ut att vara lösa i magen.

Alldeles i Cityloggan från igår tronar en slashas som bor i kvarteret. Hen har skrivit en krönika bögmobbing. Det var inte bra. Jag menar krönikan var bra men mobbing är inte bra. Mobbing handlar alltid om makt. I en eller annan relation; också vanmakt. Demokratiska stater krigar ju inte mot varandra brukar man säga och på liknade sätt tror jag att det är med mobbing. Under jämlika relationer mobbar man inte. Inte heller eldar jämlika människor upp vandras bilar. I grunden handlar det om det. Klassamhället finns inte säger somliga och ändå brinner det bilar. Här som där. Apropå det mobbande landslaget som jag inte gärna skriver om så kolla den otimade high fiven då spelarna efter att ha åstadkommit ett mål går därifrån med sänkta huvuden. (En sak som landslaget kanske borde tänka på är att om man tränar på att träffa en spelare i målet med bollen så är det kanske inte så konstigt om man i matchen träffar målvakten hela tiden. Man tränar alltid för matchen.)

Fotbollshistoria ska inte finnas på högskolan tycker Mats Alvesson (MA), så sitt namn till trots är han alltså ingen vän av fotbollsälvor, eller kanske just därför. Heller är han inte vän av något som inte är företagsekonomi kan det verka som. Den här gången går han till storms mot skolan och det är nog Svenskt Näringsliv särskilt glada för efter som det är just den frågan de driver just nu. Att dom samtidigt driver med sig själva och sin egen okunnighet är dom precis okunniga nog att inte verka förstå.  Kontentan av vad han och Svenskt Näringsliv tillsammans tycker för närvarande är att människor som inte är av den rätta börden ska inte ha tillgång till Universitetens kunskapspärlor. Eller kanske gå i skolan överhuvudtaget. Vad han egentligen tycker och har forskat fram är att Universiteten håller på att tappa sina kvalitéer. Så när Universitetet inte längre brinner för kvalité ska högskolorna brinna. Inte så litet påminner det om livet på Professorsgatan i Malmö. Det gemensamma måttot är – vi vill ha mer kvalité i våra liv – och så eldar man upp grannarnas bilar respektive högskolor. Veritas odium paret tänker man då och avslöjar sin i produktionssyfte helt onödiga läsning. Ni vet, vem fan ska man tala latin med nu förtiden! Över en bro till de fåvetande  höskolebarnen, en åsnebrygga så kallad, säger man dock: Sanning skapar hat. Så kan det också vara.

Inte så att Herr Professor Mats, som fortfarande är kvar i skolan, på något sätt har fel, tro nu inte det. Han är, till skillnad från mig, en seriös människa. (Däremot så har Svenskt Näringsliv på alla sätt fel) Det är bara det att han inte kan sätta sina kunskaper i sammanhang. Till det behövs lite blandad läsning. Organisationerna han studerar i detta skede vi nu lever har alltid två syften; produktion (och för all del reproduktion) och kontroll. De båda behöver inte ha så mycket med varandra att göra men hänger skenbart samman. Produktionen är naturligtvis i det här fallet kunskap och den kunskap vi talar om är naturligtvis Universitetet bäst på. Vore det inte det så måste det genast se till att bli det för att inte tappa sin position. Jag kan förstå Alvessons oro. Kontrollsidan är däremot en helt annan och samhällelig historia. Där breder tomheten ut sig, både i företag och stat, som ett sätt att kontrollera befolkningen. Ungefär som hovetiketten under andra samhälleliga omständigheter. När så, som förr, hovetiketten fick påverka rekryteringen av officerare så påverkades också krigsapparatens funtionalitet. Skenet bedrog i realiteten med andra ord och det är fara värt att det är så nu också. Verkligen! Det är problemet, och, för att prata modernska, det är Universitet som äger problemet. Hic Rhodus. Prata inte bort det!  Yrkesgymnasiala högskolor är ett annat problem.

Varför flyger Humlan? Ja faktiskt av samma anledning som Beckhams bollar skruvar sig och Alvesson ovan skruvar på sig. Tomhet. Den tillsparkade bollens skruvade rörelse driver bort luften och bollmassans färdriktning böjer av i vakuum. Humlans vingar tar bort luften ovanför och humlan lyfter i vakuumet. Alvesson har alltså en poäng här. Nihil agere delectat. Det är gött att inget göra.  Horror vacui, som han Kurz skulle ha sagt. Obs. Det här är inget du behöver veta! Mer som du inte behöver veta är denna invändning som först publicerades och sedan försvann; obundet och elektrogant. Tillsättningen av den senaste sjukhusupplösaren i Skåne skedde genom ett flagrant sidsteppande av Medbestämmandelagen och den enda anledningen till att inte Sydsvenskan uppmärksammande detta torde vara att dom är tumme med Svenskt Näringsliv. Invändningsupplösningen ovan tyder också på detta.

Om Klas

Författare in Sight Visa alla inlägg av Klas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: