POSTKRITIK – från kliché till förlaga

”Ursäkta röran, vi bygger om” Känns klichén igen? Har du också undrat vad om som dom bygger är? Missuppfattning av ämnet? Om; att tjäna mer pengar? Närmsta köpcentrum där jag bor heter Malmö Plaza. Tror jag. Det ligger vid en av Malmös infarter. Eller heter det utfart nu när fler flyttar ut än som flyttar in. Bortfart? Fast de som flyttar bort flyttar inte längre än att de kan köra in varje dag till jobbet. Hemfart? Det är lätt att villa bort sig i språket. Folk flyttar bort för att de vill bo i villa. Barnen leker inte på gården längre så då kan man lika gärna, om inte bättre bo i villa. Bättre folk bor i villa. I Malmö regerar socialdemokrater och då bygger man inte villa. Folk som bor i villa röstar inte på socialdemokrater. Numera regerar också Miljöpartiet i Malmö. Om socialdemokraterna bestämmer om villorna så får Miljöpartiet bestämma om parkeringsplatserna. Miljöpartister bygger inte parkeringsplatser för de har inga bilar och då ska inte andra heller ha det. Ibland syndar miljöpartisten och har en gammal bil i alla fall. Dessvärre. Miljöpartister vill inte vara som alla andra. De vill att alla andra är som de själva. De har sig själva som sitt ideal. Det kallas självologi. Vanligt folk flyttar för att de vill ha en parkeringsplats till bilen som de ska köra till jobbet med. Utan jobb blir inga barn gjorda. Utan barn ingen framtid. Då får det bli villa. Bilen är människans bästa vän. Oj, nu körde jag bort mig igen. Det blir lätt så när man inte har någon parkeringsplats.

Denna morgon läser jag en recension av en recension. En bloggare kan tillåta sig sånt. Det är Geir Gulliksen som har skrivit en bok som heter ”Berättelse om ett äktenskap” Rent identitetspolitiskt kan ingen förstå den. Varken i Sydsvenskan eller Dagens Nyheter. Här är det mannen som är knähund. Det låter Bergmanskt eller hur? Ingmar Bergman var en gång nazist precis som sverigedemokraterna. IB bearbetade det förmodligen i sitt skrivande och filmande. Sverigedemokraterna gör det uteslutande i sin politik. Av någon anledning, förmodligen boken, så ramlar recensenterna ner i klichéarkivet gång på gång. Den ena efter den andra. Förr kunde man dö av det. När klichéerna var på riktigt och liksom de romerska lerkrukorna innehöll mycket bly. En vanlig sättare dog när andra kom i medelåldern. Gösta Larsson skrev om det i någon av sina romaner. Gösta Larsson var svensk men ändå inte. Han skrev sina romaner på engelska och fick dem recenserade på utgivningsdagen i New York Times. Själv var han ingen kliché. Nåja, tillbaka till klichéerna. ”… precis som så många frilansande hipstermän i dag, tror han att det är feminism att vara manlig hemmafru” går för mig inte i hop med ”… eftersom den moderna feministmannen tror sig vara schyst och snäll men i grunden är oförmögen att släppa gamla mönster” Alltså! Hipstern, även om han fanns i en annan version redan 1904 och besjöngs av Cab Calloway på 1940-talet, så skriver man väl ändå företeelsen postmodern. Hoppsan! Nu upptäckte jag att boken är en norsk historia översatt till svenska och att man till och med kan babla om det i teve. Så mycket för den av förlaget förlagda intellektualiteten. Av bly och förlagsreklam blir man tung i huvudet så jag slutar nu innan ens klichéparaden kommit i gång. Ingenting är ju som bekant gratis.

Tack för att du läste. Ändå.

Om Klas

Författare in Sight Visa alla inlägg av Klas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: