Lost in Zon

Minnena mina är många när det gäller basketboll. Funderade på dem då jag nyssen gick med hunden. Det var det där med Triangelen som Phil Jackson och Tex Winter begåvade Chicago Bulls med och som Chirseberg Bulls & Cherries anammade. Hur kan det komma sig att vi i basketbollkulturens yttersta avkrok i en gymnastiksal av allra minsta sorten faktiskt klarade av att lära Triple-Post Offense, TPO, och sedan spela det, lätt som ett självspelande piano? och upprepat vinna över lag som var övertygade om att de var mycket bättre men bara råkat göra sin sämsta match? Nåja.

När Phil Jackson skulle sportchefa i Knicks skrev jag: ”Den speciella Zendansen ringen runt pågår i New York Madison Square Garden. Det gamla gardet avskedades i god stil: aggressive and cool! Jag tror, till skillnad från alla övriga förståsigpåare, att Phil Jackson förkärlek mera handlar om personalen än taktiken, men så har jag också läst hans böcker.” Slutsats. Tja. Den gode Phil fick aldrig tag på de spelare som TPOn behöver eller förutsätter.

Zonminne: Det är Göteborgsfestival och vi; Chirseberg Cherries B-flickor ska spela B-final. Eftersom Chirsebergslagen brukar gå till A-kvart ungefär så var det väl inte så övertygande men vi hade haft två Elitseriemotståndare Luleå och Solna, dessutom ettan och tvåan, i gruppspelet och förlorat båda med en poäng efter inte så lite domargruff och tufft fysikt spel från de bra mycket större norrlagen. Nu heter motsåndarna Asker och är norska mästare och också de ganska så stora och stöddiga. Coacherna också. De har en egen klack med äldre Askerspelare som skränar oupphörligt under uppvärmningen. De tar hela banan i besittning när de värmer upp och det är i basketetikens rike verkligen inte snyggt. Vi får säga till domarna för att få tillgång till en korg. Askerspelarna fortsätter att värma upp genom att nu springa runt hela planen. Men egentligen bryr vi oss inte för vi är ganska trötta och bara åtta spelare. Gårdagen innebar att lämna förläggningen klockan sex för spel i Askim och komma hem klockan tjugoett då den snälla serveringspersonalen höll maten varm till oss. I sista lördagsmatchen, alltså semifinalen, mötte vi Djursholm och var mycket trötta och försvarades oss lågt, vilket innebär man-man-försvar med alla spelarna bakom bollen, där översta spelaren är i höjd med straffpunkten utom då spelaren som markerar bollhållaren. Alla anfallen var långa vilket innebär att man håller igång passningsspelet till fem sekunder kvar på skottklockan innan spelet avslutas. Det var så länge sedan vi hade spelat så att Dzenita som var alldeles ny i laget inte fick komma in på planen. Då hade hon fått spela lika mycket som de andra i sex matcher men hon grät i alla fall. Efteråt skrev Djursholmscoachen att de förlorat därför att det var första gången de mött ett lag som spelade zon. I Sverige var det förbjudet att spela zon men i internationella turneringar, som Göteborgsfestivalen, var det tillåtet. Nåja. Strax före matchen brukar coachen alltid säga något inspirerande och nu mot Asker behövde jag komma med något som piggade upp. Cherries spelare var korta och vår längsta nu inte längre än deras kortaste. ”Dom verkar vara bra på att springa men korta spelare är alltid snabbare så … fullt ös!” Fem disciplinerade tjejer i körsbärsfärgade dresser och svartröda knästrumpor sätter högsta fart och efter två minuter leder vi med 12-0. Helplans man-man press, dubbling och avslut direkt. Körsbären svärmade kring bollen och skar av alla passningsvägar. Asker fick bollen knappt över mittlinjen. Allt gick i och norskorna blev rundningsmärken. Time-out och ett himla liv på den norska bänken medan publiken var alldeles tyst. Matcherna är korta i Göteborg och bara att ligga under med några få kan bli till problem. Norskorna som övermodigt startat i man-man går nu över till zon och matchen är hemma. Dzenita kommer in och får spela resten av matchen, mest av alla. Avsiktligt saktar vi in och spelar långa anfall och Asker är glada för att spela jämnt och fortsätter i sin zon så att vi slutligen vinner med tio poäng. Py sätter fem treor och det är hög nivå i flickor B. Det blev till vårt roligaste avslut någonsin. Man kan säga att då var det vi som var i zonen. Förutom medalj och pokal så fick alla varsin grön godisgroda för att Luleåcoachen högt och obehärskat ropat till domaren: ”Dom hoppar ju som grodor”. (Det ser ut så när man tar emot och skjuter i samma rörelse. TPO) Den traditionella avslutningsmiddagen då alla bjöds att äta hur mycket dom ville byttes mot fisk och ris på en kinarestaurang av kostmedvetna trettonåringar. Så trots några fler B-finaler och A-kvartsfinal i Lund och Göteborg, trots att spela jämnt med alla Skandinaviens bästa f-85:or i en inbjudningsturnering i AArhus och dessutom slå Högsbo som var bäst bland 86-orna, trots att komma tvåa i Skåneserien utan träningsplan, och att året efter vinna Skåneserien så var nog de gröna grodornas dag den bästa dagen med F-86.

(Det hemskaste minnet är från Lundaspelen ett år då samma lag spelar B-final både i F-85 och F-86.  Det var inte särskilt Basketsmart av coachen som skyllde på olyckliga omständigheter. (Tanken var att gå till A-slutspel i F-85 och bli utslagna tidigt. Nu blev det så att sekretariatet – EOS/Malbas gotländska stjärna –  i en match hade bokfört poängen tvärtom så att vi förlorat när vi egentligen vunnit. Det var ett solklart fall men det danska laget ville inte gå med på annat än omspel och då fyllde man på med bättre spelar från sitt utslagna förstalag och omspelsmatchen fick klämmas i i ett redan digert spelschema. Likväl förlorades den bara med en poäng.)   Efter sjutton matcher på fyra dagar så grät flickorna sig igenom sista dagen. När någon behövde byta så fick jag vackert och övertalande fråga om någon ville gå in på banan. De vanliga uppgifterna fick omfördelas och minnet som fastnat är när Karin får uppdraget att sköta alla inkast. Det bara brister och storgråtande på planen säger Karin, ”Ska jag göra allt?!” och menade varenda stavelse.)

Om Klas

Författare in Sight Visa alla inlägg av Klas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: