Hockeymystik

Jag läser gärna amrikansk sportjournalistik; i all enkelhet, för att den är lite intelligentare än den svenska. Både till innehåll och språk. Som Mike Vaccaro och Larry Brooks i nypost.com mycket gärna. Men när han skriver sig undrande till Mika Zibanejeds målfabrikation, som alltså är outstanding mot sämre lag men undermålig mot bättre så undrar också jag. Nu om Brooks. Lag inom de flesta idrotter och alltså också icehockey förhåller sig olika till de andra lagens stjärnspelare. Antingen kan man lägga allt tryck på stjärnan eller inget alls. Allt tryck innebär punktmarkering eller särskild uppmärksamhet av alla och en lite extra tackling så fort man kommer åt. Då blir det få poäng för stjärna men öppnar upp för övriga spelare, särskilt om den vanligtvise målfabrikanten också är en duktig passare. Inget alls innebär att man försöker isolera stjärnan så att han inte får passningar, alltså att övriga anfallare får extra uppmärksamhet och när han väl får bollen så är det i stort sett fritt fram för hen. Det kan ge stjärnan många poäng men laget för lite för att vinna matchen. De bättre lagen har möjligheter att göra det tufft för motståndarstjärnan som de sämre inte har, men det innebär också alltid att stjärnans medspelare får det mindre tufft. Det borde Brooks ha lagt märke till. (Inom parantes sagt så tror jag att den gode Larry Brooks har det men gillar att skriva så att läsaren gillar att läsa.) Lösningen är att ha två stjärnspelare. Typ dynastin Pittsburg Penguins med Sidney Crosby och Jevgenij Malkin.

Update: I går fick vi se ett bra exempel på ovanstående då St Louis Blues måste vinna över Minnesota Wild för att kunna gå till slutspel och helt neutraliserade Wilds rookiestjärna Kirill Kaprizov.

Second update: Klyschorna paraderar gärna i sportspalterna som segel på en gammal tremastare men så händer det att det kommer en rookie: ”The only way the coach wins is if his team does.” En ofta förbisedd truism. Fortsättning lär följa i många ledarskapsböcker framöver. Naturligtvis är det Larry Brooks som apostroferas i en artikel om slaget om New York. Det mellan Rangers och Islanders och som den här gången avgör vilket lag som går till slutspel. Jag tippar skäggen, alltså Rangers. För att få spela i Islanders måste du raka av skägget!

Om Klas

Författare in Sight Visa alla inlägg av Klas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Konst & Politik

Staffan Jacobson - författare, konstnär och frihetlig socialist i Lund.

Tony Johansson

Publicerade texter 2007-

The WordPress.com Blog

The latest news on WordPress.com and the WordPress community.

WordPress.com

WordPress.com is the best place for your personal blog or business site.

%d bloggare gillar detta: