Kategoriarkiv: enrading

Omtänkare i Vita Huset

Apropås den omdanande och ständigt uppdaterande verklighetsuppfattning som tydligen råder på Sr:s tevesport och som jag nämnde igår så förefaller de inte vara ensamma om det. ”Vita huset har också kommenterat att Manigault Newman kan ha brutit mot lagen när hon spelade in privata samtal i Vita huset.”, skriver Sydsvenskan. ”kan ha” är i sammanhanget ganska roligt. Manigault Newman skrev i samma sammanhang aldrig på det tysthetsavtal som uppenbart Vita Husets övriga medarbetare skrivit på: ”‘Everyone signed one’: Trump is aggressive in his use of nondisclosure agreements, even in government.” skriver Washington Post och är det något Vita Huset borde fråga sig så är det om det ens är lagligt. Men, javisst ja, … det kan de ju inte enligt avtalet de skrivit på. Det är att vara om sig och kring sig och ännu en version, uppdatering, av verklighetens tänka om. Snacka om omtankar. I min värld är tevesportens underkastelse under reklam och designad sportunderhållning olaglig då företaget samtidigt är obligatoriskt licensfinansierad gemensamt av alla skatteskrivna svenskar och har en nyhetsförmedlande yttrandefrihetsplikt gentemot dessa. Vad yttrandefriheten i Vita Huset anbelangar så är jag till skillnad från den där stavhopparen bara svensk och avstår att tolka den amerikanska lagen, tydligen ens med det amerikanska regeringskansliet själv – ”kan ha” !

Är det nu man tager sig för pannan?

 


Hot & not kul

All time hot denna vecka och nästa?

 

Tänk på det när du grillar eller flyger eller äter glass!


Lost in -68

-68. BBK Herkules till Allsvenskan!. En mindre grönröd* revolution

Lostigt nog nämnde jag André Malrauxs Antimemoarer nyss. Boken kom på svenska 1968 i C G Bjurströms översättning. För att förstå 68vänstern i Sverige som Axessentouraget håller på med tror jag att det hjälper med att läsa Malraux. Att läsa det som vänstern  läste då. och förstå att maoisterna verkligen var den lilla delen. Maoisterna hatade Malraux. Nåja, det är väl först och främst ett nostalgiskt projekt. Som det är att vara höger.

Raderna ovan hänger ihop med att jag har ältat mig igenom inledningen på ett projekt i alternativt tänkande om 1968vänstern i Johnsonkoncernens regi som verkar verkligen vilja förstå. På sitt sätt. Ja, Axess et conortes, ni vet. Men det blir bara en liten noga utvald del om vänstern – om cirkuselefanterna längst fram i ledet.

Efter revolutionen : vänstern i svensk kulturdebatt sedan 1968 / Lennart Berntson, Svante Nordin

Betydelsen av revolutionsåret 1968 : Kårhusockupationen 40 år / redaktör: Kurt Almqvist

Med skuldkänslan som drivkraft : om svenska Israelvänner och västfiender / David Andersson

De svenska skolreformerna 1962-1985 och personerna bakom dem / Inger Enkvist

68-kyrkan : svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965-1989 / Johan Sundeen

Med flera och vad jag förstått så kommer det mera. Mycket mera. Johnsonkoncernen har mycket pengar och filantropi ligger i tiden för rika. Men förstår man vad man betalar för? Ja det tror jag faktiskt. Man minns den 4:e oktober. Då bolagshögern visade vad de lärt av partivänstern. Förstår jag det? Man säger om författare ibland att de alltid skriver på samma bok. Här är det ett helt gäng och alla lyckas klämma in något ofördelaktigt om Olof Palme, Sveriges dåvarande Statsminister, helt utanför sammanhanget. Antar att jag återkommer när serien är färdig.

  • Ordinarie tröja var grön medan byxorna var röda med rebelliskt vit revär. De vita tröjorna på bilden är reservstället.

 


”I hope you can let this go?!”

Till frågan om President Trump kan begå oklarheter ska väl snarare läggas: Kan han inte begå oklarheter?


MORS GRIS

Livet är hårt, sa Ebba

Grymt, sa Horace

Här är det naturligtvis läge att skriva om Den sista grisen  men eftersom jag varken vet vad det står för eller har läst boken (65 för i den digitala kön på biblioteket) står jag nog över tills vidare.

Det där med grisen kan ju lätt förleda tanken till Animal Farm och vissa grisar som är mer jämlika än andra men min hjärna synapsade till senaste nytt från Sanningsministeriet Svenska Dagbladet: här.  Nyskriven Orwelliska. Eller ska det vara Orwellska för att rimma på rotvälska. Artikeln jag hänvisar till är skriven av Lars Åberg som jag recenserat tidigare här på bloggen och i mina ögon mest intressant för hur en bakvänd historieskrivning kan bli till. Nya ord som statsindividualism, som ju inte kan betyda annat än: av staten försörjd individualism ska förklara historiska förlopp men ingenstans om Statens Enskilda Bank. Nej, just det, den var ju Wallenbergs. ”För äldre socialdemokrater var arbetslinjen självklar”, skriver han och tycker man borde veta att arbetslinjen är ett borgerligt begrepp i kategorin corporate bullshit. Uppriktigt sagt så tror jag att LÅ har en egen del i sin låga pension. Ja inte ensam förstås, men tillsammans med hela sitt individualistiska kollektiv. Skrattet åt den språkligt och intellektuellt otympliga devisen Ökad Jämlikhet som återkommer i en något stelnad version många år senare i Ohlssons hörna ”Löfvens brist på språklig precision” innehåller förmodligen hela den fördolda förklaringen. Fördöljningen. Men visst är det komplicerat. Eller ska jag skriva kompiserat? Det dunkelt framförda Mera Orättvisa låter sämre än Göra Skillnad men är lika osympatiskt och knappast intellektuellt tympligt. Kanhända återkommer jag också till detta. Kanske är detta egentligen den grekiska legenden om Augias. Trojas fall var ju också murar som föll. Alltså mera Homeros i stället!


Så länge vi dör

Peter Strang: SÅ LÄNGE VI LEVER  –  Hur insikten om livets korthet kan tydliggöra nuet och dess möjligheter.  (2013)

Var och en dör på sitt sätt och för någon kan det vara en välgärning att få en sådan här bok i handen men för de allra flesta torde det vara bortkastad tid att också läsa den. Läs hellre Seneca!


Rent fusk.

När det tävlas i skidor så är det så att strax före målgång så måste skidaren välja utstakad bana och sedan hålla sig den till vilket inte norrsken här gör. Istället för att diskas helt enligt reglerna så får normannen medalj. Rysken fick dalj. Dessutom så är det så att gutten direkt hindrar ryskens högerfot att i målgången föras lite extra fram. Det är påfallande oreglementsenligt och synnerligen överlaggt, för att inte säga medvetet. Alltså, den ena laggen; meden över den andra. Norges officiella förvåning över den ryska protesten OSar kat eller ska vi säga meded. Det tycks vara så att den svenska sportpressen, för att inte säga den svenska skidspetsen, håller med broderlandet där skidåkarna älskar blodkorv.

Förklaringen är förutfattat ontologisk*. Jan Guillou har skrivit om det. Ryssland är sedan Carolus XII svenskarnas fiende och eftersom Putinlandet i det här fallet har Norge som fiende kan vi inte se att lusekoftorna har fel. Det visste Heidegger redan på 1920-talet medan Hjärnforkningen håller på att komma fram till det NU.

*Här skulle jag hjälpsamt vilja hänvisa till Wikipedia men den ontologiska förklaringen där måste ha skrivits av Lundavarianten av en analytisk filosof som tyvärr här, likt ovannämnde norrman, inte är så stringent i målgången, dock omedvetet då.