Kategoriarkiv: Juridik

Me Too

Sorgeliga saker hända. Herrefolket och undersåtarna. Det är en gammal historia av aristokratiska rättigheter som tycks leva kvar i många mäns inte särskilt moderniserade kaotiska sinnen. Det är små okultiverade sinnen vi kan läsa sida upp och ned om i alla nyhetstidningar just nu. Som mest okultiverat tycks det vara i Svenska Akademin. Där har har herrefolksmaneret fått institutiella dimensioner. Så är det med överklassiga värderingar och de tycks omfatta alla ledamöterna. Den för tillfället ständiga sekreteraren vidgår att hon visst känt till vad som pågått. För så är det. Alla vet. Det sipprar. Men! En Svensk Tiger! och uppenbart går ränderna aldrig. Eller kanske bevittnar vi ett skifte av paradigmatiska dimensioner. Nåja, det heter ju inte anständiga sekreteraren. Därmed kan vi helt slå ur hågen att kultur är kultiverande och att kulturell bildning också betyder något positivt demokratisk. För visst är det här i grunden en demokratisk fråga. Det var det för Michel de Montaigne som uttryckligen avstod från att knulla pigorna. Då talar vi om femtonhundratalet. Men för att få vara med i den överklassiga svenska stockholmskulturen så gör man faktiskt mera än tiger. Man kråmar sig och skvallrar och hur många av dessa kulturknuttar och kulturraggare som också är förhoppningsfulla föräldrar har inte presenterat sina kulturambitiösa döttrar för den nu utpekade mannen? Det finns många dimensioner i den här skandalen. Många fler än vad en advokatbyrå kan leta fram.

Vi kommer inte att utreda – det vore fel” säger överklassvärderingen i friidrottsförbundet. Inget annat är att vänta. Eller? Kanske kommer det städning i många ledarskap. Själv agerade jag mot ledare som var alltför intresserade av pojkar och flickor i basketsammanhang. Både i Malbas där jag var tränare, i Skånes Basketförbund där jag var föreningsledare, i Lundaspelen där jag var lagansvarig och i Svenska Basketbollförbundet där jag representerade alla de nämnda rollerna. Lena Wallin-Kantzy som då var ordförande och besvarade mina mail sitter fortfarande kvar medan jag avstod från att ta emot den välförtjänta silvernål jag skulle få. Fler utmärkelser eller ens omnämnanden för mig var nog sedan aldrig påtänkta trots att jag var väl kvalificerad för dem. Mest besviken blev jag nog på Malbas som jag tillägnat många gratistimmar. I ett av fallen fick vederbörande några år senare fem års fängelse, mycket tack vare föräldrarna till de utsatta barnen. Basketförbundet svarade aldrig på mailet där jag berättade om domen. Så tror jag det finns många tystade fall i den svenska idrottsvärlden. Medan det finns ”abuse”-regler i andra länders förbund och har funnits länge så föredrar man i svensk idrott att se mellan fingrarna och dit får man nog också räkna idrottsjournalistiken. Det är därför man måste sluta att individualisera missbruket och göra om i institutionerna.  Det utövade missbruket ligger i Herrefolkets intressen och upprätthåller Mansmakten i mannens krig mot kvinnan. Ge kvinnorna makten! Det skulle inte lösa alla problem men det skulle vara en bra början. Spänn upp det nya paradigmet!


… att höra till

Peter Strang: att höra till – om ensamhet och gemenskap. (2014)

Detta är andra boken jag läser av Peter Strang som är cancerläkare och professor i palliativ medicin och det är precis att jag pallar. Jag lär mig en hel del men varför vara så omständlig. Små exemplifierande berättelser från levande livet gör sig bra antar jag på föreläsningar och föredrag men blir till ständiga och onödiga omkväden i en bok. PS medger emellanåt att alla så är vi olika men boken vänder sig till den vanligaste sortens människor som jag antar är lättast att förstå sig på, människor som bygger sina relationer och gemenskaper i den lilla familjen; statistiskt sett den bästa sortens gemenskap. Som vetenskapare tycker jag att Strang ska ta forskningar med en större nypa salt men den stora konklusionen; att vi vet mera om åldrande än som avspeglar sig i vården visar han på mycket bra. Ensamma åldringar mår sämre som ensamna och bör beredas möjlighet till gemenskapande äldreboenden och ålderdomshem. Någon borde räkna på det. Sammanfattningsvis har Peter Strang skrivit en nyttig bok och jag antar att socialtjäntstmyndigheten avfärdar den som: Vårdtjänstperspektivet.

Boken ger dig i huvudsak tre perspektiv. 1) Det historiska; med en beskrivning av den för människan helt nödvändiga relationen till andra människor i livet på savannen och hur olika känslor är lika mycket på plats som tummen i handen för att gripa tillfälle till liv och överlevnad. 2) Det individuella; om att vi helt enkelt inte mår bra av att avstå gemenskapande. 3) Det existensiella: och då är det en fråga om den alldeles egna ensamheten och hur man copar den genom att ha ett mål. Inte illa. Illa är det däremot att läsa ”Den tyske existentialfilosofen Martin Heidegger” (s.185). Var tog nazisten Heidegger vägen? Det är inte okej att 2014 ha missat det. Var tog etiken vägen? Nazister och palliativ medicin. Hur seriöst ska jag egentligen ta övriga källor. Trivs de i sällskapet? Buber, Fromm, Maslow, Putnam, för att ta några som jag känner till?. Knappast. För övrigt så kan man ana varifrån omständligheten kommer. Nåja.

Min mammas typ av ensamhet hittar jag inte i boken men gott om reservdelar till henne i alla fall. Jag skulle vilja kalla typen funktionsensamhet i brist på bättre och i hennes fall är det relationerna som är substituten i verksamheten. Min mamma har av förvaltningsrätten givits rätt till äldreboende men det skiter Malmö i och det finns ingen möjlighet att pröva det vidare. Så hur vänder man sig till en omsorgsenhet som agerar uppenbart kriminellt när man inte följer den rättsapparat som finns? Kommunen lyder inte lagen. I stället tilldelas åldringen hemtjänst i mån av tillgång och då menar jag att när organisationen inte räcker till så får min mamma vackert avstå från utepromenader och avtalade morgonbestyr två dagar i veckan kan klaras av på en annan dag. Om tid finns. Inte heller kommer det alltid någon till lunch och den dagen blir också en medicinlös dag. En eller två dagar i veckan. Aldrig mindre, ibland mer. Doseringslådan är mitt vittne. Först så sparar kommunen pengar på att inte erbjuda äldreboende och sedan så räcker ändå inte pengarna till att leva upp till den service som avtalats och betalas för för och aldrig att det syns på räkningen att tjänsterna inte blivit utförda. Det går inte att försvara; varken juridiskt, etiskt, medicinskt eller ens på avtalsbasis. Med tanke på all skatt som min mamma betalat under ett långt yrkesliv i statens tjänst så finns det bara ett ord som täcker utfallet: Korruption! Pengarna är bortslösade. Nåja. Stycket antar jag avfärdas som: Anhörigperspektivet.

 

 

 

 

 

 


En orättvis betraktelse 2

Så långt måste man hålla med Markus Persson att enda skälet till att få tillgång till andras mobiltelefoninnehåll, vilket är det bizarra i sammanhanget, är att man kan sälja det. Därför väljer Daniel Ek omedvetet ordet. Kan det vara så att det är dags att sälja nu?

Bizarr= Buziness are right


RIK, RIK TIGARE, RIKTIGAST

Moa Svan: Det Riktiga Landslaget  Det-riktiga-landslaget1-300x459

Onekligen är det så att villkoren för det Riktiga landslaget (läs: det för tillfälligt mest framgångsrika) jämfört med Herrlandslaget i fotboll inte är särskilt jämlika och att sporten som sådan skulle tjäna på att de blev det. Alla skattepengar som levereras till fotbollsvärlden via olika regelmässiga kanaler, statliga, kommunala, subventionella, skattelättliga och via alla andra kreativa rättsvidrigt kluriga kommunala och också statliga vägar är inte rännilar precis men en rännil är vad som blir över till kvinnorna. MS visar hur också mansfotbollen ingriper i lagstiftningen då det blir så att vinstdrivande aktiebolag inte behöver stå för hela ordningskostnaden. Författaren skriver inte ut det men på vanlig svensk prosa kallas det korruption. Det kan bara inte vara riktigt men ändå så är det så. Kvinnor betalar också skatt. Diskriminering är ett allt för litet ord. Kvinnoförakt betydligt riktigare. Svenska fotbollsförbundets årliga stora gala som man situationen bäst men analyserar man bidragen är det också tydligt. Sällan klargörs skillnaden på Dam- och Herrfotboll tydligare. Men också Damerna dilemma. Varför fotbollskvinnorna överhuvudtaget ställer upp i gubbröran är förnedrande för dem själva. Man ska inte tigga sig till sin del – man ska kräva den. Men vad gör man när man helst bara vill spela fotboll. Medan det det ur ett internationellt perspektiv bara går bakåt för herrarna så går det bara framåt för damerna. Moa Svan antyder problemen i sin bok men analyserar inte djupare och lyfter fram få siffror men visst skriver hon roande och med många bra argument för att fotbollssakerna tillstånd måste förändras. Boken borde bli alla fotbollsspelares standardläsning och vill det mansvädesdominerade fotbollsförbundet ha en förändring så vore ett sätt att skicka ut boken till ett allmänt rådslag inom rörelsen en bra början. Ett allmänt rådslag som involverade alla. Konstituellt borde de dömas till det. Idrottsideologiskt ska man alltid göra sitt bästa och jämlikhetsförändring vore till det mycket bättre. MS vill mera; hon skriver som ett passionerat fan och passionen vill mer än förändring; passionen vill förvandling. För henne är det hög tid att kvinnorna tar över, för att säga det manligt: tar befälet. Kvinnorna är mycket bättre på det här med fotboll och alla värden som därtill tillhör därför ska de också få leda utvecklingen. Det är svårt att säga emot. Boken innehåller också några idolporträtt av landslagsaktuella spelare och en lesbisk agenda som är minst sagt störande. Vi har alla våra olika sexuella preferenser men inom idrotten, om än homofobisk, liksom på arbetsplatser vill vi hålla dem utanför verksamheten. Liksom alkohol och droger. Det är fotbollen och att inte den ene exploaterar den andra som är det viktiga. Men okej, det är Moas bok och kanske är det lättare att sparka fotboll om man är lesbisk men man är i verksamheten först och främst som fotbollspelare.

Media får också sin välförtjänta törn men detta måste vara en illasittande brasklapp: ”Den undermåliga bevakningen beror inte på bristande kompetens. Kompetensen finns. Men tyvärr lyfts den inte fram.” Nästan per definition så finns inte i den svenska sportjournalistiken något man kan kalla kompetens i någon någorlunda komperativ jämförelse. Svenska sportmedia är som planeternas svarta hål. Den har massa, den finns, den kan pladdra på men inget av betydelse kommer ut därifrån. Ingenting. Den svenska sportjournalistiken suger.

Sverige – Nigeria 3-3. Den svenska försvarstaktiken bestod i att stiga fram på respektive anfallsspelare vilket ger en massa offensiva fördelar men är riskabelt mot dribblingssäkra motståndare och att det alltid finns utrymme för ”backdoor”-passningar. Även om också jag tycker att det är den generellt bästa taktiken så var det helt fel mot Nigeria. Om detta kan du läsa bara här

 


Potentiellt pikanta paradoxer (2)

Det är normalt förbjudet att filma i rättssalen men så bestämmer sig tingsrätten att göra det i alla fall. Det är ju deras domstol. Tingsrätten filmar bevismaterial som åklagaren beaktande integritetsskäl inte vill lämna ut. Av hänsyn till barnen på bilderna bör inte pedofilens bilder spridas. Det tycker alltså inte tingsrätten och sätter sig över lagen tre gånger. Första gången genom att inte respektera åklagarens åsikt och att det faktiskt är hens material. Andra gången genom att faktiskt filma materialet och tredje gången genom att inneha materialet som i det i sig är olagligt att inneha. Inte ens en Domstol står över lagen. Polisen anmäler filmningen och innehavet. Heja Polisen!

Det är väl för mycket att hävda att också ett pedofilt intresse kan räknas in i filmningen men det kan och bör inte heller räknas bort!


Litteraturens inflytande på verkligheten

Böcker skriver man ju efter att något har hänt. Eller. Kanske levererar litteraturen också idéer till saker som kan hända. En del menar till exempel att med Tristram Shandy så är litteratören Stern webbens första stjärna, skrivtekniken och associationsförmågan förebådar nämligen hypertext, tekniken att länka media till varandra. Kanske levererar litteraturen immateriellt en materiell struktur där saker som hänt också kommer att hända. Som det här med herostraten Quick. Denna dag bjuder på en bokartad upprepning av den centrala händelsen i Milleniumtrilogins sista del som jag inte ska avslöja för de som ännu inte läst boken. I Bosse Gustafssons ”U”, som kom ut 1973,  är en man inlåst på livstid på en psykiatrisk klinik för att inte avslöja hur det gick till när Sveriges flotta skulle provocera fram krig året då Väst-Berlin var blockerades. Historien som han hittat på sa han bar sanningens prägel.

-o-

Som det har i sammanhanget att göra så ska jag inte undanhålla läsekretsen dagens oxymoroner. Eller vad sägs om trivselfascist eller strukturell välvilja. Det behövs många länkar för att förmå sig att förstå sådana saker. Därmed inte sagt att det är fel.


Prövningsstilstånd

Enligt lagen så ska aktiebolag stå för sina egna kostnader. Nu, med en känd fotbollssupporter som regeringschef, är det inte så längre. Aktiebolag som driver fotbollsverksamhet kan låta staten betala ordninghållandet vid arrangemangen. Det betyder att alla aktiebolag nu får den möjligheten. I juridikens värld är det antingen det ena eller det andra; ett tredje gives icke. Okej, det var romersk rätt och den gäller inte i Sverige. Dubbelstraffade skattebrottslingar är syn för sägen. Det betyder att Regeringen talar om för polisen att lagens långa arm också kan vara lite olaglig. Det är inte likaläge. För lite olagligt är det allt. Jag tror inte att Regeringen här skulle klara en prövning i EU-domstolen. Det tror jag inte att skatteavdragen heller skulle göra. Skatteavdragen minskar per automatik bruttonationalprodukten och då minskar pensionerna. Inte likaläge här heller. Så har man räknat ut det. Rimsmidarna i departementen apostroferar omsen och momsen med bromsen. Det finns ingen reson i det men hut går hem. Försnillning och dålig smak. När krubban är tom bits hästarna.  ”Frukt får man äta” Statens finansminister äter bara soppa och man kan ana soppatorsken (inget mer att sälja)  i hela landet är nära förestående. Likaläge i den juridiska meningen luckras upp inför vintersådden.