Kategoriarkiv: Uncategorized

Guds logik

Reinhold Niebuhr: Tidernas tecken (1947)
Originalets titel: Discerning the signs of the times (1946)
övers. från engelskan av Ingalill Mossberg-Andersson
.
Ulf Lundell: Vardagar (2018)
.
Två böcker som kanske handlar om samma sak
Visst är det kul att himlastegen på Lilla Stenshuvud lyder under svensk byggnorm där varje trappsteg inte får vara högre än 17 centimeter. Kanske. Det stod så i Expressen i en ganska så mot Ulf Lundell elak artikel av Kleen, och då behöver det ju inte vara sant. Fråga Virtanen. ”Skrattet är ett slags ingenmansland mellan hopp och förtvivlan.” Säger Reinhold Niebuhr i ett känt citat. Björn af Kleens artikel om Lundells tillkortakommanden berör inte huvudfrågan om det är rätt att göra en unik allmänning till en särskild grupps upplagsplats och identifikationsmarkör. På Stenshuvud har man trots naturskyddet byggt ett Naturhus i ett ytterligare vurmande för identitetspolitik. Det senare påpekar inte Ulf Lundell i Vardagar men tar sig gärna en käppatur där om dagen när lusten faller på. Helst gör han det varje dag. Det skulle jag också vilja. Bilen jag ska skrota denna månad bär syn för sägen med säsongsparkeringslappar på framrutan från åren innan Naturrummet fick evig parkeringsstatus i backen. Det är med andra ord en gammal bil. Till skillnad från Ulfs betydligt dyrare schabrak besöker den sällan verkstaden men kickaccelererar fortfarande som en hel Austin Martin anno 25 år nyare. Det finns något hos Ulf Lundell som jag tycker om. Kalla det natur. Naturen är ärlig och vårdar sina äpplen där den kan. Det gör Ulf. Undra på att han är förbannad ibland. Det finns ingen Justitia som Naturen kan vända sig till men nog är den också förbannad. Hett förbannad. (Inom parentes sagt så brinner det mera nuförtiden inte bara för att det är varmare utan också för den högre syreinblandningen i luften som kickar in brandrisken. Varje decimal är förödande.) Ulf tror jag ligger närmare Gud än sina belackare. I alla fall naturen.
Gud sparkade ut Adam, som var ett barn av naturen, från paradiset när han smakade på kunskapen. ”Passar inte reglerna i Guds Hus så får du klara dig själv.” Ja, och på den vägen är det. Mänskligheten försöker fortfarande att klara sig själv. Vägen tillbaka till paradiset men nu utan Herre heter samarbete och ännu har inte alla förstått det. Kristna tror på förlåtelse på det att människorna inte förstått bättre. Naturen och kulturen; de två kulturerna som delar mänskligheten också i Simrishamn. Lösningen är ändå, nu som då, här som där, förståelse.

Faller en faller två faller alla.

New Jersey Devils förlorade fjärde slutspelsmatchen till Tampa Bay Lightning. Dessutom hemma. Lite oväntat. Själva förklarar de med att fysiken inte räckte till och då menar man att Lightning kunde tackla bort Devils och dessutom skada flera spelare. Lightning var uppenbart inte så lätta att tampas med. Det var Devils centrala spelare som åkte på däng. Victor Hedman spearade New Jerseys succéroukie Nico Hischier mellan benen utan för spelet utan åtgärd från domaren eller åtföljande avstängning som annars är legio. Lightnings Nikita Kucherov armbågstacklade Sami Vatanen som är förstaback, i huvudet mot sargen utan åtgärd. Hedman faller definitivt i mina ögon. Kan tänka mig att Jesper Bratt får spela i nästa match. Han har bäst powerplaystatistik, poäng per powerplayminute och det är på uselt powerplayspel som Devils förlorar. Annars är det uppenbart att New Jersey Devils tappat identiteten och den europeiska spelstilen från säsongsinledningen. Det är slutspel och coachen tror inte längre den nya implementeringen. Bratt får fortsättningsvis då sitta på bänken och läsa motboken. Eller?

Att dela ut Nobelpris är det roligaste kungen vet och dom som inte tycker om glädjeflickor till kulturkaffet kan nu lämna bordet. In med nya regler. Skillnaden på feodalism och kapitalism är att man kan få sparken. Bara män? Varför inte? Borde inte han kulturkladden kunna ersätta nu när han blir av med sina ersättningar. Åsa Linderborg som annars är ett gott salt i kvällstidninen kvittrar med och verkligen undras det hur hon tänker? Är det ett utslag av den nya vänsterpopulismen kan man tänka? En fallen kvinna? Fallen från vad? Vänsteridentiteten? Annars så är det Ackademiskutan som faller av och låter putta kulturkladden över bordet. Inte särskilt ridderligt ändå det heller. Minns att också Sir Lancelot var en kladdare som lämnade bordet fast alldeles av sig själv.

Sir Zlatan, kungavännen, faller men av andra skäl. Till och med Aftonbladets ledarsida vill kommentera fallet: Zlatan också ”Zlatan är inte ensam om att lockas av de stora pengarna i spelbranschen. Kändisar som Mikael Persbrandt, Alex Schulman och Sigge Eklund gör också spelreklam. Även Aftonbladet gör det. Zlatan har liksom Mikael Persbrandt och Alex Schulman skrivit självbiografiska böcker om hur fasansfullt det är att växa upp i eller leva med missbruk. De har beskrivit hur det leder till social utslagning, tomma kylskåp, trasiga relationer, svek och våld. Erfarenheter som påverkar en som människa, alldeles oavsett hur framgångsrik man blir. De borde helt enkelt veta bättre.” Som så vackert sagt. Även Aftonbladet borde veta bättre. Det sociala arvet och sånt som Gustav (Skå-Gustav) Jonsson hade sett drabbar rik som fattig. Man åker inte dit; man åker tillbaka. Tillbaka till identiteten. Också en identitetspolitik.

Aftonlövet fladdrar i vinden. En annan Ledarrubrik: ”Det skulle behövas lite intelligens i Liberalerna” Jomen just, tänker vän av oordning, visst är det så. Där andra startar med två tomma händer startar liberalerna med liten intelligens och återvänder ständigt. Också en identitetspolitik.

Nåja. Nu något nobelt puckande med upplyftande iakttagande intelligent och realistisk poesi. ”Pratar med Robert Hägg i telefon efter slutsignalen i PPG Paints och han ger en väldigt bra beskrivning av skillnaden mellan grundserie och slutspelet.
– Det är som när det är två minuter kvar i vanlig match och det står 2-1…fast hela tiden.
Lysande poesi.” Snacka om identitetisk lyrik – fast hela livet.

 

 


om att Träna med insidan

Naturligtvis så pratar jag om organisationsrevolutionen i Skånefotbollen. Äntligen! Alla pengar som satsas på alla olika elitträningsläger i Fotbollsförbundets regi når bar en mindre del av talangerna och då talar vi om mindre än tio procent. Till det kommer att elitfostringsmetoderna är tveksamma, mycket tveksamma. Idrottsvetenskapen har vetat och påtalat det länge. Kanske främst genom Tomas Petersson longitunalstudie av p-84:orna som, tänka sig jag faktiskt nämnt här i blogen.

Nu lägger alltså Skånes fotbollförbund pengarna på ledarutbildning istället. Ännu bättre! Till det kan man bara lägga en stilla önskan om att man utvecklar fotbollsvetandet också. Det blir svårt om man får lära sig fel saker från början men jag antar att nu med mera och närmare kontakt med fotbollstänkarna så kommer det att komma mera. Jag går med barnbarnet som är fem år till fotbollsträningen så ofta som jag får och jag kan berätta att grabben visar redan spetskometens: Han kommer alltid först till saft och bulle som dukats upp till förtäring omedelbart efter träningen. Snabbast när det gäller!

 


MATENING

Lars Åberg: FEM KÖK OCH EN SAXOFON (2015)

Tack för maten. Den var kul … och den var billig. Inte minst. Lars Åberg med vänner har skrivit en vänbok till Staffan Asker, en i sina kretsar välkänd restauratör med fransk esprit som kunde konsten att sälja klass billigt. Eller i alla fall försökte. Det är egentligen inte mycket att säga om det. Boken är helt okej men den så att säga överglänser inte Staffan Askers gärning och nog hade Staffans gärning fler vänner än denna rätt så trånga krets som här kommer till tals. En gärning som bestått i att vara lite mera människa än de flesta andra. Hans restauranger var helt enkelt inte som andras. En restaurangernas jazz. En äkta hipster utan malmöhipsterns alla assesoarer. För att fånga hans personlighet tänker jag på Lisa i familjen Simpsons, en som också alltid vill förbättra världen och som alltid i varje läge drar sitt strå till stacken så diggar hon Sonny Rollins. och är också lite förbannad i bland.

Däremot så stör det lite när Åberg sätter entreprenören i ett kultursammanhang som bara är den gängse malmöborgarens rätt så historielösa gnäll på socialdemokratin. Staffan själv förstår sin roll som gentrifierare medan författaren ersätter den trånga ”alternativa” utegångskretsen med alla. Smaka på det här perspektivet: ”I stort sett alla som har rört sig genom Malmös moderna kulturhistoria har passerat genom de askerska vardagsrummen” 


Påminnelser i Lund

Det är alltid kul att påminna om Filosoficirkeln i Lund även om det är ett bra tag sedan jag tillhörde de stadiga gästerna. Också alltid kul att påminna om att det började på Smålands Nation en gång ungefär i mitten på 1970-talet. Läs och häpna. Det var då kapitallogikerna härskade, sträckte sin långa näsa över verkligheten och föreläsningarna var dynamit och Lars Westerberg fortfarande lät publicera sig i Dackekuriren. Långt innan Kapitalet subsumerade äldrevården och således uppgraderade den politiska ekonomins omfångslogiska status ännu en liten bit. Eller heter det bite. Sedan tog vännen Pierre Bourdieu över fältet. Eller var det Bosse Rothstein? I alla fall så la man ner politiken. Filosofin ihop med Vetenskapskritiken drog sig föga imponerade tillbaka till Kungshuset för fortsatta föreläsningar i berättelsen om Lund.

Inte orden, inte det de pekar på

men själva näsorna de pekar med är meningen. 

[ Erik Beckman ]

 

Det är själva föreläsandet som är berättelsen!


Det går an, en annan gång till.

DETTA är en omtagning. Omtagningar sker sällan i verkligen men går alldeles utmärkta i TEXTEN. Det handlar om förvandling. METARMORFOS. Det går inte att komma i från att man för varje dag blir en dag äldre. Kroppen i alla fall, och hjärnan som när det kommer till kritan också är en del av kroppen. Just nu alltmera. Neurobiologin bevisar alltmera av Freudianska fantasier. Det tål faktiskt att tänka på. Förändring är inte bara något att prata om och diskutera, diskursera heter det kanske?. Förändring är på riktigt. Därför så måste en gammal man äta bättre.

-o-

Börja med ett leende.IMG_20150305_163647_0

Säg Omelätt

2 ekologiska ägg

1 ekologisk morot, riven

2 ekologiska coctailtomater skurna i mindre bitar

1 matsked krossad valnöt

2 msk kallt kranvatten och lite salt

ekologiskt smör till pannan

Sätt på stekjärnet, Medelvärme, och lägg i lite smör i pannan.

Vispa ihop ägg, vatten och salt och häll i pannan precis när smöret smällt.

Avvakta jämnplatt konsistens. För jämn stekning så rör upp med en gaffel där smeten stelnar först.

Blanda övriga ingredienser och häll upp på den färdigstekta omeletten och låt ligga ett tag innan du vänder upp röran som en trasig måne på tallriken.

… och så är vi igång: 85 kilo och noll kondition. I morgon ska jag röra på mig!  In med en målsättning till i tankens kropp.

-o-

Så det här handlar egentligen om i morgon.


Slutspel med förhinder

Det är slutspel nu i National Hockey League, det vill säga proffsligan i nordamerika. New York Rangers förväntas vinna eftersom de skaffade sig flest poäng av alla under grundspelet och då det borde vara läge för bäste svenske målvakten Lundqvist att som man säger gå hela vägen. Samma torde gälla för ”the young guns” of Washington Capitals. Det är lite av nu eller aldrig för dem på grund av utgiftstaket slår till nästa säsong; det vill säga att andelen dyra spelare blir för stor. I kapitalismen gäller det som är avtalat och skrivet. Där finns ingen ”broms” att ta till som i det svenska blandekonomiska pensionssystemet. Alltså Washington Capitals. Mycket talar för det. Gammal statistik är alltid bra att luta sig emot. Best pick-me-up: In Washington’s last two first-round series — in 2013 against the Rangers, and in 2012 against the Bruins — the team that won the opener lost the series. That’s all I’ve got right now. 

 


Dementikrati och hummanism

jpg

 

Det här är Melanderberget, eller Slottsberget i Göteborg som det också kan kallas. Där byggde man båtar en gång i tiden. Nu bor där bara folk. Min mamma kommer därifrån. Nu bor hon långt därifrån. Hon sökte vårdboende i somras i Sveriges socialdemokratiska mönsterkommun när det gäller äldrevård i allmänhet och har rent konkret inte blivit erbjuden något än. Ingen synnerhet där alltså. Trots att Förvaltningsrätten tagit Stadsdelens biståndsenhet i örat och sagt att de måste samarbete. De samarbetar på sitt eget vis. Från att vara för duktig till vårdboende duger hon nu bara till demensboende. Osäkert varför och hur de har kommit fram till det. Och vilka? Osäkert också om jag vill förstå, om jag har tillräcklig lust och juridisk vilja till att lära mig branschen för att förstå hur de kan komma fram till något som är så uppenbart tokigt. Hur fungerar det som inte fungerar?


Regntunga skyar

I går regnade det. Det var alldeles uppenblött. Reflekterande vår nya tid så damp vätskan ner helt oförhappandes från skyn och med stor, och kanske liten ilsken på sina håll, förvåning konstaterades vattnet lägga sig liksom i floder och som vattendrag vart det föll. Som om det regnade lite mera än vanligt för första gången. Regntjänsten såväl som avloppstjänsten. Vad tar de egentligen betalt för; ”frågan om vi någonsin kommer att pricka in så här lokala extremväder”. Det handlar om pengar och resurser i slutändan. Dock icke i grannstaden. Där visste man att det skulle regna. Tänka sig. Det är kusligt vad lite människorna i den här staden kan. Och vad det ställer till med. Just numera får jag väl tillägga. På 1930-talet fungerade dock avloppssystemet i staden.


Skäligt vägd?

(Redaktören: Videon som skulle tala för sig handlar om Jeremy Lin, Harvardstudenten som trots att han var väl kvalificerad aldrig valdes i NBA-draften och fick kämpa länge och väl innan han kunde förverkliga en av sina drömmar som var att spela basketboll i den amerikanska proffsligan NBA. Själv menar han i videon att hans svårigheter handlar om rasism och att han är asiat. När han väl kom på banan som startspelare, mycket på grund av att New York Knicks just då var mycket skadedrabbat och att han i stort var deras sista möjlighet på guardpositionen, mot New York Nets i februari 2012, gjorde han stor succé och i matcherna som följde satte han startrekord för nya spelare i NBA genom att de första fem matcherna satt fler poäng än någon annan sedan 1976. Knicks som före Lins entré förlorat många matcher i sträck och låg utanför slutspelet vann åtta raka matcher och gick till slutspel. Lin blev både publik och spelarfavorit och hans matcher följdes av asiater över hela världen och även reklamen hängde på, ändå förnyades inte Lins kontrakt. Om du fortfarande är intresserad så sök på Linsanity.)


vardagar

keep calm & carry on

ursakta

Slow walking is profit to the soul

KOMMUNARDEN

gemenskapande rikedom

Kollegieblocket

Skrivanden

Konst & Politik

Staffan Jacobson - författare, konstnär och frihetlig socialist i Lund.

Tony Johansson

Publicerade texter 2007-

The WordPress.com Blog

The latest news on WordPress.com and the WordPress community.

WordPress.com

WordPress.com is the best place for your personal blog or business site.