Etikettarkiv: Brasilien

Sundare i hagen

Det riktiga landslaget har hittat sitt riktiga spel.

Sverige går till fotbollsfinal i Riospelen och superlativen haglar och det finns plats för några underlativ också. Analysen av det skedda lyser som vanligt med sin frånvaro.

Sverige har gjort en fantastisk OS-prestation men de är inte ett bättre fotbollslag än för en vecka sedan, kan man läsa på annat håll och det kan jag naturligtvis inte hålla med om … nog ingår strategin och taktiken också i prestationen.

Den stora skillnaden mot tidigare matcher är att yttermittfältarna tar sitt defensiva ansvar på hundraprocentigt allvar och att försvararna ”faller av” istället för att ”stiga fram”, det vill säga befinner sig hela tiden mellan målet och bollhållaren och låter anfallaren ta emot bollen innan man markerar bort henne så tätt att misstag framkallas. Då ger man å ena sidan bort bollinnehavet men å andra sidan tar man också bort alla målfarligheter utom långskott. Det kan vara värt att påpeka att det var inte svenskorna som gjorde brasilianskornas misstag. Att svenskorna klarade defensiven så bra beror naturligtvis att man är bra på det. En viktig ingrediens i ett sådant försvarsspel är att kunna ”läsa” spelet och inte ”gå bort sig”. Med anfallet var det lite sämre beställt då omställningsspelet kräver att man verkligen ”ställer om”. Spelarna måste skifta från långsamt till mycket snabbt och det tar några matcher att vänja sig vid. Tekniken finns där om än inte tanken. Minsta dribbling eller sidopassning och omställningsövertaget (läs: överraskningsmomentet) är borta. Redan i finalen torde målchanserna bli fler.

Varför har inte det riktiga landslaget spelat så här tidigare? Nja, det har man väl då Pia Sundhage själv spelade (läs: då alla spelade så om än med mycket sämre teknik), minns att Sverige var damfotbollpionjärer, men med 1-5 förlusten mot Brasilien kom en tankeställare och motivator för alla att byta tillbaka till den gamla, lätt italienska, taktiken. Den största skillnaden är kanske att alla spelarna måste tänka i första hand defensivt: hellre rensa än leta passningsalternativ.

Det mest fantastiska i sammanhanget är väl att en malmöbo kan gå ner till Gamla Idrottsplatsen där fordom ”49-hjältarna” (Malmö FF:s 49 allsvenska matcher i rad utan förlust) spelade i röda strumpor och numera titta på världsstjärnor som Magda, Lotta och alla andra, trots allt fortfarande rödstrumpor fast nu i samhällelig mening.


Potentiellt pikanta paradoxer*

Tyskland mot Argentina i VM-fotbollen. Den har jag sett förut. Nästan. 1958 på Malmö Stadium i gruppspelet. Tyskland hette Väst-Tyskland och Argentina spelade i IFK Malmös gula tröjor men behöll sina svarta kortbyxor. Det var svartvit teve på den tiden och Argentinas ljusblå ränder blev vita i tevebilden och Väst-Tyskland hade ju då som nu vita tröjor och svarta kortbyxor. Kanske inte helt ointressant att förklaringen som ges här är helt fel. Ett kort sammandrag av matchen kan ses här. Själv var jag en liten påg på ståplats långsida och såg bara vad jag emellanåt kunde komma åt att se. Men jag var där som man också säger och åsåg även omspelsmatchen mellan Tjeckoslovakien och Nordirland, som Nordirland vann med två mot ett; efter att nio år gammal helt ha tömt sparbössan och lagt upp tio kronor i kopparslantar vid vändkorset på kortsidan. Vaktmästaren sopade med ena handen ner pengarna i en ask med kommentaren. ”Det är säkert rätt”. Jag minns fortfarande Harry Greggs eminenta målvaktsspel och stod själv några år senare målvakt i Kronborgskolans skollag som i Malmös åttondeklassturnering kom tvåa. Inte illa. Till finalen var jag dock petad av obstruenta skäl där Gymnastikdirektören Willemo angav tonen. Oj, vad han hade fel! Etta hade varit bättre.

.

*Rubriken snodde jag från Erik Niva som är en alldeles utmärkt sportjournalist, för att inte säga den bäste, och tanken var att jag skulle spåna om finalspelet där jag i korthet tror att Argentina, i kraft av Messi och intelligent försvarsspel, vinner med 3-1; alltså omvänt mot resultatet i Malmö. Tysklands anfallsspel är lätt att läsa men sedan så gäller det ju att klara av det. De tyska spelarna är uppfostrade med man-man försvar och i slutminuterna kommer de att återgå till det, precis som Schweiz gjorde i åttondelen; en man på Messi räcker inte. Jag är inte alls nöjd med den sportiga journalistiken runt VM men vem är väl jag att klaga. När jag läser dåliga saker så slutar jag läsa och vad har jag då att jämföra med. Jag är inte så säker på att journalisterna på sporten egentligen vet så mycket om fotboll. Nivån, kan jag säga, är mycket högre i danska media. Brasilien var rejält överskrivet det vet vi nu men den goda frågan är då: Hur kunde det komma sig? Var fanns upplysningen och insikterna om det. Med Neymar försvann anfallsspelet och med Silva försvarsspelet, nästa fråga är om Silva kommer att avgöra på en fast situation mot Holland eller kommer Robben att robba till sig en straff.  – Argentina guld och Brasilien brons – kontinentordningen återställd!


vardagar

keep calm & carry on

ursakta

Slow walking is profit to the soul

KOMMUNARDEN

gemenskapande rikedom

Kollegieblocket

Skrivanden

Konst & Politik

Staffan Jacobson - författare, konstnär och frihetlig socialist i Lund.

Tony Johansson

Publicerade texter 2007-

The WordPress.com Blog

The latest news on WordPress.com and the WordPress community.

WordPress.com

WordPress.com is the best place for your personal blog or business site.