Etikettarkiv: Marx

Kulturskymning

Vargas Llosa: Notes on the Death of Culture: Essays on Spectacle and Society (2015)

Inger Enkvist: Att förstå Vargas Llosa – en studie av Keltens dröm (2014)

I skymningen djupnar skuggorna. T S Eliot tyckte det redan 1943 i ”Notes Towards the Definition of Culture” och frågan är om inte Homeros också tyckte det när det begav sig. Odysseus gråter när den blinde barden Demodocus sjunger om Troja. I studien av Keltens dröm visar Inger Enkvist hur viktig just en bard kan vara för Vargas Llosa. Barden förmedlar sagor, myter och vishet och framförallt så lyssnar människorna andäktigt när trubaduren förmedlar kulturens och historiens klokskaper. Så i Sydamerika och så på Irland. Det ställer han mot massans kultur som nu behärskar skådespelssamhället och då finns det inte längre någon den samhälleliga elitens kultur som styr landet och länderna. Llosa talar om västerlandets kulturskymning och det är inte utan att han har en hel del klokskaper att säga och han argumenterar väl för sin sak. Vargas Llosa som anarkist. är det möjligt?. Ja omöjligt är det inte. Inger Enkvist argumenterar i sin studie för att Llosa återvänt till sin ungdoms romantiska tänkande i Keltens dröm där han valde Sartre och vänstern före Camus och liberalismen, för att sedan byta, men Llosa är faktiskt djupare än så. Det hoppas jag att få återkomma till när jag nu själv läst Keltens dröm. Tyvärr läser jag inte spanska så det får bli i översättning. I min anarkistiska ungdom läste jag med stor förnöjelse Vargas Llosa i Jens Nordenhöks tolkningar; som det ska heta nuförtiden, men när förlaget bytte översättare så tappade jag av någon anledning intresset. Kanske berodde det mer på Llosa än på Nordenhök. I vilket fall så tyder ”Notes on the Death of Culture: Essays on Spectacle and Society”  tillsammans med Enkvists förståelse för Llosa och annat på det. Fantastiskt vad den mannen skriver på. Enkvists råd till en blivande nobelprisvinnare är roliga. Ungefär så.


White chairs

Det finns en bar i Malmö som heter White chairs och är öppen för alla. Namnet är en hyllning till Rodriguez och upproret inifrån man inte talar om. Gästernas mellantal är närvarande och det är bara för närvarande och det finns inga utomstående. Nej den ligger inte på Möllan, är inte särskilt exklusiv och ord som utanförskap har aldrig varit där och ja, de flesta som är där bär svarta kläder. Se det som en övervägd kulturell tillfällighet. Häromdagen släcktes alla ljus och Robert höll ett lysande föredrag om Herman Melville, Moby Dick och Jehus uppgörelse med Ahab. Det tackar vi för.

 


vardagar

keep calm & carry on

ursakta

Slow walking is profit to the soul

KOMMUNARDEN

gemenskapande rikedom

Kollegieblocket

Skrivanden

Konst & Politik

Staffan Jacobson - författare, konstnär och frihetlig socialist i Lund.

Tony Johansson

Publicerade texter 2007-

The WordPress.com Blog

The latest news on WordPress.com and the WordPress community.

WordPress.com

WordPress.com is the best place for your personal blog or business site.